postit lappar

Det här buset gjordes då postit lappar först dök upp på kontoren. Det var kollegan SC som gillade dessa lappar skarpt. På kort tid hade han ett tiotal på sitt skrivbord med olika uppgifter som han skulle utföra den närmsta tiden. På den här tiden hade vi fortfarande fasta telefoner. Efter ha sett han kontorsplats med alla lapparna kunde man inte låta bli att addera lite extra så två stycken lade jag till.

På den första skrev jag ”ring Maria” å satte den bredvid hans telefon.

Lapp nummer två ”glöm inte paketet” och här härmade jag hans handstil så han skulle tro att det var han som hade skrivit den. Jag satte den nästan underst i hans hög av gula att göra postit lappar.

Nästa dag frågade han mig om jag visste vilken Maria det var han skulle ringa, jag såg frågande ut å svarade ingen aning.

Han sa, att han ringt alla Maria han kände både på jobbet och privat. Det hade tagit honom nästan två timmer att ring runt å frågat. För man kan inte bara fråga på en gång om det hade varit hon som hade sökt honom det var ju lite ofint.

Jag kunde inte låta bli att småle lite. Men jag vände honom ryggen och gick.

Nästa vecka när jag gick förbi hans kontor satt han med en postit lapp i handen, jag kunde inte låta bli att fråga.

-Hittade du Maria

-nää sa han å skakade på huvudet.

-nähä sa jag och vad gör du nu då?

han tittade upp lite konfunderad å sa

-Jag måste sluta med att använda postit lappar

-vaddåra undrade jag

-jo sa han jag kommer fan inte ihåg någonting längre det här jävla paketet vet jag inte vart jag ska hämta varket mitt postkontor eller internposten har något paket till mig.

Jag smålog lite mer än jag borde, vände mig om som om något hade ropat på mig och gick skyndsamt iväg. Under veckan som gick frågade SC alla runt ikring både om paketet och Maria.

Efter ytterligare en vecka vid fredags fikat kl15 så tog jag och frågar SC hur det låg till med paketet och Maria inför hela gruppen. Alla blev lite nyfikna och lyssnade. SC berättade lite irriterat att han varken hittat Maria eller paketet, men nu hade han gett upp sökandet.

-Nähä sa jag men jag tror jag vet varför.

-jasså sa han

-Det var jag som la dit några extra lappar erkände jag.

SC suckade djupt och resten av gruppen skrattade gott.